Luftrörskatarr!

Bilder inspirerar mig något otroligt mycket. Detta är reklam från SantaMaria. Underbar va?! Man blir ju så mycket lyckligare om man bara öppnade ögonen oftare för allt vacker som omger oss.

nä fy alltså, jag blir aldrig frisk:-(

Tror dock att jag fått en ny förkylning och var väl mottaglig då jag jobbade på som vanligt medans den första förkylningen härjade fritt i kroppen. Dumt av mig men jag tycker det är sååå tråkigt att ta det lugnt!

Hade gäster idag en stund tills dess att jag typ hostade dem i nacken och slemmade ner deras kavajer då insåg jag att nu kastar jag in handduken ( heter det så?) och slutade.
Körde på med showen som vanligt men det gick åt hel..ete...

I "slave" numret gör jag först ett tå-spets solo som kanske inte ser skit jobbigt ut men alla som läser den här bloggen och som provat på den delikata tortyr hobbyn tå spets vet vad jag pratar om: man blir andfådd av både ansträngning, koncentrationen (du bryter tåra om du glömmer den) och smärtan.
Varje gång min puls och andning går upp börjar jag hosta vansinningt ( luftrörskatarr någon?) och hosta och sjunga samtidigt=svårt.
Så efter tå solot skall jag alltså sjunga frozen med madonna, i vanliga fall är det lite små tokigt för som sagt...man är rätt slut efter dansen... men med feber, hosta och katarr= omöjligt.

Så det lät ungefär som en gosse i målbrottet, efter en två harklingar och ett kilo slem på scenen så kom det ut något som man kanske skulle kunna tänka sig var kusin till en ton!

Samma var det under Lill-babs numret, då har jag ioförsig lyxen som vanliga sångare att inte behöva köra ett fys pass samma sekund som långa toner ska hållas så det gick lite bättre.
Eller ja...jag lät visserligen gästerna sjunga då jag inte kunde och de lät...hmmm ja ni vet, fulla, whiskey röster med sluddrande text.

Sedan dags för finalen, mitt i den har jag och Danne ett smått freaky cha cha cha solo med lyft och hela baletten.
Jag hade lungorna fulla med grönt slem ( dagens ord) så fanns ingen plats med syre vilket resulterade i att Danne har mig på något mirakulöst sätt på sin axel, jag hänger visserligen som en vissen tussilago över hans axel, hostandes och med bara en önskan i livet: släpp ner mig så jag kan få andas igen.
Trodde att skulle bli tvungen att hasa mig ut från scenen som en glittrig rosa- turkos daggmask men gick ändå ok.


Frukosten idag på jobbet . Stressade iväg tidigt till jobbet så jag fick ett par timmar själv på salongerna så jag kunde koreografera mitt nummer. Kan kanske min aldrig läkande förkylning bero på: för lite vila, dålig frukost och stress? Nej det tror jag inte!!!!

Min kusin Amanda med en väninna och min vän Tomas alla från götet såg showen ikväll, önskar jag inte vore sjuk så jag kunde umgåtts med dem lite, men men. Ska ju jobba imorgon också och på måndag skall jag på audition.
Jusst nu känns det LÅÅÅNGT borta med tanke på att jag inte får fram en ton:-(

Dock har de ju sett och hört mig i fyra år nu Wallmans crewet.
Synd bara för jag har förberett värsta coola numret för dem. Till och med med stor hjälp av Micke K arrat om numret och fixat. Fasen måste bara bli frsik, det är för bra för att inte få visas ( hi hi hi peppar mig själv hör ni det;-)


Micke fixar och trixar med noterna till mitt egen komponerade nummer:-)

Nu skall jag äta medicin och sova, sova sova sova.

god natt sa törnrosa
I