90 åringarna i mitt liv

På festen i söndags hamnade jag i en del sköna samtal!
Bl.a. ett med vår helt fantastiska duktiga praktikant Jonna.
Vi började väl prata om ålder och livet.
Jag berättade för henne om veckan i oktober då jag serverade, på två olika kvällar, två stycken 90 åringar! Ja ni hörde rätt: 90 ÅRINGAR!!!!!!!
PÅ WALLMANS! FESTANDES! FIRANDES! LEENDES!!
Plus att samma vecka fyllde min pappas morbror Halvard också 90 år!

Alla dessa tre 90 åringarna, som fyllde år på samma dag är helt klara i huvudet, pigga, krya och glada.
Fattar inte, knappt mina jämnåriga orkar ta sig till Wallmans för att kolla på showen ( he he grrrr;-) men Enoc och Inge-Gerd var där och blev firade av sina familjer.

ENOC:
Enoc hade stor härlig familj, hans förklaring till sitt långa liv var att leva bekymmersfritt ( Enoc vad jag förstod är också en mycket förmögen man, men iofs så säger folk att mer pengar ger mer bekymmer, vet inte vad jag skall tro?)
Frågade Enoc om han var singel, japp det var han.
Daniel som håller i den delen av showen där vi firar folk var jätte rolig då han uttalade Enoc som fyller 90 år så här: Vi skall fira 1 & 90 idag, ha ha ha! ganska klyftigt faktiskt.


INGE-GERD
Inge- Gerds förklaring var att hon hela livet varit, fått och framförallt känt sig älskad! Så vackert!
Hon sa också lite som Enoc, att hon struntat i att bekymra sig i onödan, hon sa att hon hoppat över att små gnabbas med sin kärlek och släppt sådan onödig energi.
Fantastiskt!
Jag frågade också Inge-Gerd om hon var singel, och det var hon.
Så jag berättade om Enoc som var här tidigare i veckan och frågade om jag skulle fixa en date. Hon sken upp som en sol, ett brett leende, ett tecken på ett lyckligt liv med skratt rynkor som skvallrar om det och hon sa: JAAA mer än gärna.
Jag vek mig dubbelt av skratt, frågade henne om hon verkligen menade det? Orkar du det? Hon skämtade inte, hon ville genast ha Enocs nummer.
Jag hade så roligt med henne och hennes dotter resten av kvällen.
Jag frågade Inge-Gerd sen om hon inte skulle stanna kvar och ragga lite på nattklubben sen? Ja, varför inte? sa hon.
Då sa dottern ifrån, hon sa:" Nej mamma det går inte för sig, mitt tåg går klockan 00.30 till Uppsala och jag skall först lämna av dig hemma på Fridhemsplan. Sist du var ute själv blev du jätte förvirrad och sa fel adress till taxin och det blev kaos, nej, ikväll skall du hem när jag åker hem!"
Sedan vände sig dottern mot mig och väste: Hon hade älskat att få stanna kvar här, hon älskar discon.
Jag trodde inte mina öron! Jag har aldrig hört något liknande och jag kommer alltid minnas dem.
Inge-Gerd ville inte bli firad från scenen det var hon noga med, så jag gav henne en mini tårta med ett litet tomte bloss i och sjöng ja må du leva ihop med tondöva Stina.
Kanske blev det mer som ett straff när Stina var med men tror Inge-Gerd gillade Stina så det var nog ok ändå, ha ha!

Jo jag glömde berätta:
När Inge-Gerd med dotter kom till wallmans var de "jobbiga" först. De skulle sitta vid ett bord de inte gillade. Stina som tog emot dem sa att nu är det detta bordet ni skall ha och som ni själva bokat så var så god och sitt ( då visste vi inte att hon var 90 år och firade ).
Men nej nej har man levt så länge som den här kvinnan vet man vad man vill i livet.
Hon gav sig inte och fick sin vilja igenom.
Man blir ju lite stressad och automatiskt blir man lite negativt inställt till sådana här gäster. Man har ju liksom ingen tid för strul...ni vet ju...
Men ni förstår ju hur fort man ändrade sig när man började prata med dem.
Stina skötte det super proffsigt och läste snabbt av dem och visste hur hon skulle handskas med dem resten av kvällen.
Så när de två till sist satt sig sa Stina:
Nu har ni varit så besvärliga så nu tar ni och beställer något dyrt och gott, champange?
De bestämda damerna gillade kontringen och skrattade och nickade.
Sedan sa Stina: När ni nu ändå börjat kvällen med bra dryck, skall ni då ha till maten billigt äckligt vin, mellan dyrt och bara ok vin eller skall vi ta jätte gott lite mindre billigt vin?
Självklart tog de det dyra. Party damer! 90 år!

HALVARD:
Ja, jag skulle kunna skriva hur länge och mycket som helst om den här mannen.
Här får ni en snabb resumé:
Halvard bor själv i ett hus på en öde Ö som heter Härön.
han fyllde 90 år i oktober och är helt klar i huvudet, han är stor och stark, har egentligen alla tänder i behåll om det inte vore för att han halkade i betong trappan i vitras och slog ut några där fram:-(
Han har livnärt sig som fiskare och sjöman hela livet och är numera döv.
Han läser på våra läppar och nickar när han inte kunnat läsa vad vi sagt, då vi oftast pratar snabbt och otydligt.
Halvard har ju ingen telefon såklart men hans syster Ella som också är skit gammal och bor på samma Ö har en fax, så kommunicerar dem med omvärlden om det skulle vara något allvarligt.
Varje morgon, 06.30, alldeles för tidigt tycker Ella, vinkar de till varandra och det är tecknet på att allt är bra. Annars går den ena till den andra och sedan faxar de på hjälp!
Halvard har levt ensam hela livet, men har älskat så många. Och älskad är han!
Han är min fars förebild och otroligt många fleras.
Halvard har varit och seglat på alla de sju haven och har historier om andra världskriget, bordeller, hula hula tjejer på Hawai ( har de blomman på vänster öra fick man flirta lite), han berättar om sjömugg, han förklarar för oss unga pålästa om miljö skadorna, varför fågellivet på ön så gott som dött ut, varför makrillen inte finns kvar. Han blir tårögd när han berättar om min farmor Ines, och när han berättar om oss när vi var små.
Vi är många syskon barns barn, och syskon barns barn barn men han kan namnet på oss ALLA och vet exakt vem som är vem.
Jag har en plan på att skriva en liten bok om Halvard.
Måste skynda mig bara och ta med diktafonen i sommar och spela in hans historier. Hans tankar om framtiden, miljön, politik och Ö skvaller.

Om du är på härön och ser en gammal, solkysst, skrynklig, stark äldre man i full fart med att ro över sundet iklädd orange regnställ med ett brett leende, ihärdigt vinkandes är det min och så mångas Halvard!!!!

P.s ett av Halvards recept på långt liv: många härliga minnen, stort varmt hjärta, frisk luft, och han äter aldrig kött, han gillar inte kött, han har ätit fisk hela livet. Heja omega 3!!!!!!

Följande bilder är tagna av min kusin Amanda från kalaset de ordande för Halvard på 90 års dagen!







Halvard och min kusin Fredrik och lilla Ester.
Alltså, Halvards syster barns barns barn.





















Min faster, Halvards syster dotter skär upp tårtan.





















Han älskar katter:-) Till skillnad från mig:-)




Vi måste vara rädda om våra äldre och ta upp information från dem.


Oj vad långt detta blev, hoppas ni inte somnade...

Vi ses, kram I